Helgen och Alla Hjärtans Dag gick alltför snabbt. I år hann jag varken baka några Valentine-cupcakes eller köpa presenter åt någon. En god middag fixade vi till ändå på lördag kväll, och fredagkvällens upplevelse var förstås extraordinär 🙂 Jag har fått några frågor om filmen och här kommer därför mina recensioner.
Det normala är ju att böckerna alltid är bättre än filmerna – i Vasabladet löd rubrikerna dagen innan ändå att det skulle vara tvärtom i det här fallet. Och det beror väl på hur man ser det antar jag. Filmen var underbar, jag blev inte alls besviken, även om många detaljer som finns i boken förstås inte rymts med, av tidsmässiga skäl. Till dem hör bland annat alla deras mail-konversationer, som man bara får en glimt av, och som var en av orsakerna till att jag gillade böckerna så mycket.
Allt går också väldigt fort undan i filmen. Det kändes som om den knappt börjat innan de första gången lyfte med helikoptern till introt av Ellie Gouldings fantastiska låt. Det var också filmens höjdpunkt enligt mig.
Har man inte läst boken är det förmodligen svårt att hänga med i svängarna, eftersom historien rusar fram mycket snabbare i filmen. Scénen då Ana sitter på en bar med sin mor, i en annan delstat, är ett exempel. I samma sekund som hon får sms:et ”Another Cosmopolitan??!”, står han där bredvid henne och den som inte läst boken är då ganska chanslös i att hänga med. Hinner man ens förstå att han flugit dit för att ha koll på henne?
Men – skådespelarprestationerna är fantastiska och jag kan inte längre se någon annan i rollen än Jamie. Hans minspel är otroligt. Tyvärr får man både se och höra mycket mer av henne under de där elva minuterna som filmen handlar om ”ni vet vad”. Den här delen är ändå ganska nedtonad i jämförelse med i böckerna, och istället har man satsat mycket på humor – ett bra val enligt mig.
Musiken har stor betydelse för filmen, speciellt då man också bekantat sig med den innan. Annie Lennox inleder den två timmar långa trollbindningen (jodå) med ”I put a spell on you” och det är ett nöje att kunna räkna in alla låtar från soundtrack-albumet en efter en.
Och trots att man vet hur den första boken slutar, och därmed förstod hur även filmen skulle sluta, så hade man ju hoppats på något annat 😉 Frustrationen var stor när hissdörren gick igen och det blev tyst på duken, innan sluttexterna började rulla. Men den som väntar på något gott… Jag gissar att film nummer två kommer att bli ännu mer välgjord. För välgjord är den. Mycket.
Intressant. Din åsikt om filmen verkar vara tvärtemot alla andras. 🙂 Den allmänna åsikten verkar vara att filmen är värdelös och inte alls välgjord. Och speciellt Jamie får svidande kritik för att vara uttryckslös i alla recensioner jag läst. För att inte tala om kemin mellan dem som inte alls finns där.
Det du beskriver som den ”allmänna åsikten” låter mest som Nina Dahlbäcks åsikt i VBL. Och när har hon någonsin skrivit positivt om något eller någon??! XXX antal miljoner människor kan knappast ha helt fel. Att däremot gå ut i pressen och erkänna att man tycker en dylik film är BRA, är det få som vågar, med risk att få en viss stämpel på sig. Anser att Dahlbäcks sågningsförsök föll rätt platt efter recensionen som VBL publicerat redan dagen före hennes.
Visserligen läste jag Dahlbäcks recension av recensionerna men den artikeln kändes mest konstig. Däremot har jag läst flera andra recensioner och åsikter av ”vanliga bloggare” och de flesta tyckte inte om filmen.
Hur vet du att XXX antal människor tycker den är bra då? Bara för att XXX antal miljoner människor sett filmen betyder inte att XXX miljoner tyckte den var bra. Trots allt har den bara 4/10 på imdb.
Bara ett exempel: ”Jamie Dornan är en katastrof. Den fejkade accenten är i nivå med Keanu Reeves bespottade insats i Dracula och han ståtar med färre emotionella uttryck än Ben Affleck när han var som absolut träligast.” -http://onyanserat.se/recensioner/fifty-shades-of-grey-recension/
Måste korrigera. Jag har inte läst Dahlbäcks recension. Det var artikeln dagen före jag läste. Och den recensionen av recensionerna var ju inte enbart positiv heller, eller läste du inte ända till slutet!?
Varför skulle jag bry mig i andras åsikter om filmen??? Jag står för min egen. Detta var MIN recension som jag skrev som svar på de frågor jag fått om den. Skulle jag ha varit intresserad av en debatt eller brytt mig i andras åsikter hade jag frågat efter dem – nu gjorde jag inte det. End of story.
Så varför tar du åt dej så om man påpekar att andra har andra åsikter?? Om du inte bryr dej. Och t.o.m hoppar på en tredje person.
Jag kritiserade aldrig dej eller din åsikt. Men som vanligt får man aldrig uttrycka avvikande åsikt åt en bloggare.. Och bloggare funderar varför det kommenteras så lite nuförtiden. (Nu pratar jag allmänt då)
Nej nej, jag tar inte åt mig 🙂 Jag försökte däremot påpeka att jag inte var ute efter varken diskussion eller andras synpunkter – SPECIELLT inte recensenternas! Sådant har jag varken tid till eller intresse av. Om det nu ens varit din egen åsikt du presenterat här hade det ju varit en annan sak, men det verkar som om du inte ens sett filmen eftersom du bara skrivas om andra åsikter – och då endast de negativa.
Mig veterligen är det den som driver bloggen som avgör vad som ska få utrymme på den också, så även i kommentarsfältet.