Man blir handikappad utan karl. Ja, jag har ju en karl, men han har bara ett ben för tillfället, och desto fler taggar utåt. Idag får vi tack och lov lite hjälp av Tony och ett par praktikanter, så nu har äntligen hyllplanen i vår kontorshörna blivit flyttade så att mapparna får plats på höjden. Som jag retat mig på detta – och så länge! Ordning och reda är ju en förutsättning för att man ska kunna arbeta och ha koll på sina papper – jag avskyr motsatsen. Men nu är jag nöjd. För tillfället. För hyllorna är redan pinfulla, och behovet av ett skilt arbetsrum skriande stort. Fattar inte hur jag ska stå ut i flera år till innan vi är framme vid det målet.
